Snön ligger vit på taken...

..endast tomten (och M:a) är vaken.
Juldagsmorgon är här och jag vaknade 7.30. Inte för att jag är en obotligt morgonpigg människa (snarare tvärtom) utan för att två nätter ihopträngd med T i en 120-säng är mer än jag klarar av. Inget ont om min kära make, detsamma skulle gälla oavsett vem det var jag delade säng med. Jag är helt enkelt en sån där liten människa som kräver enormt stor plats när jag sover och även om jag lyckas putta undan T på 50 cm och tar resterande 70 själv så är det bara inte tillräckligt.
MEN, jag klagar verkligen inte. Det finns nog inget bättre sätt att kickstarta igång juldagen än att gå upp ensam, medan både T, Mammsing och R fortfarande sover, fixa den obligatoriska skinkmackan och slå sig ner i soffan och njuta av lugnet som sakta börjar återkomma efter att ha blivit bortjagat en hel dag.

Idag väntar en tripp till Stockholm för julfirande med pappa och sedan bär det av hemåt för mig och T. Dubbelsäng, here I come! (Mer om julafton och alla julklapparna ikväll eller imorgon när jag åter finns på plats i hemmets lugna vrå.)

(Igår förmiddags fick vi veta att tomten tydligen skulle ha en julklapp med sig till alla vuxna också. I panik letade Mammsing igenom sin bokhylla och frågade mig vilken jag ville "få" av Tomten. Eftersom jag inte läst denna ännu så roffade jag åt mig den och förklarade att hon kan glömma att återse den. Här ges inte tillbaka några julklappar inte. Ska jag gå igenom besväret att skaka hand och flina åt en gubbe i tomtemask så vill jag iaf behålla "julklappen" som plåster på såren ;-) )